Veckans album: Blood Oath
Denna bloggen har saknat lite hyperteknisk och bly tung amerikansk dödsmetal! Suffocation´s senaste studioalster Blood Oath har mättat mitt behov av just detta.
Om ni inte känner till Suffocation så ska jag försöka förklara hur dom låter för er. Bandet är väldigt tekniskt och blandar vrål snabba partier med väldigt långsamma partier. En låt kan börja i 200 bpm (tänk dig att du åker i 120 km i timmen...) och svänga om på en sekund till 100 bpm (...och bromsar ner till 50). Detta gör att låtarna får en speciell dynamik som nästan inga andra band lyckas få till. Har du någonsin hört Morbid Angel så vet du nog vad jag pratar om, fast Suffocation är sjuhundra gånger bättre!
Titel låten "Blood Oath" börjar långsamt, vilket är ett väldigt underligt sätt att börja en dödsmetal skiva på. Inget intro, ingen uppbyggnad för att kicka igång skivan, du får en långsam käftsmäll. Så känns ungefär hela skivan, som att gå en rond mot en mentalt labil Mike Tyson. Häftigaste låten är helt klart "Come hell or high priest"
"Come hell or high priest" med Suffocation.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Sv: Haha, kan mkt väl tänka mig att bosse ahl har en tavla med koho hängandes över sängen hemma, som han tittar på och drar en suck, en FIN suck, innan han somnar varje kväll.
Trackback